Häromdagen såg jag ett Billy Idol album bland alla våra LP skivor. Tänkte att det var en snubbe vars musik jag knappt hade hört något av, men se så fel jag hade! Visade sig att man har hört en hel del låtar i sin barndom, som fortfarande håller.

Stor- Lilla Shorty. Lite annan version med Mando Diao

Like it like it!

sourse: PSL

Utomhus är det världens vinterland med gnistrande vitt på marken, på träden, på taken- ja vitt precis överallt! Men efter en dag i solskenet och i centrum och ett par klädaffärer där vårkläderna har börjat trilla in så känner man faktiskt att våren inte är fullt så avlägset längre.

Och ännu närmre känns våren när man lyssnar på den här låten. Shout out louds kommer alltid vara soligt varma dagar för mig, så den här kommer gå på repeat medans jag väntar på värmen.

Videon som jag läste spelades in när bandet hade en konsert i en fransk TV-show är gjord av bandets basist Ted Malmros och hans bror Tom Malmros.
Förresten, vad är det för namn på två bröder- Ted och Tom? Haha fiffiga namn mor Malmros 

Här kommer den iaf, nya låten Fall Hard:

Smakprov från Shout out louds skiva Work som kommer 24:e februari nästa år (som man kan ladda ner gratis). Sounds great!

En tjej på jobbet tipsade mig om den här låten, tyckte den var fin:
Biffy Clyro – Machines (spotify)

Ok, en sak.. Jag älskar att få in ny musik på iPoden. Att sätta sig tillrätta på bussen, kika ut genom fönstret på en grå novembermorgon men inte riktigt märka att den är grå eller att klockan är alldeles för tidig och att man är alldeles för trött. Bara sitta och lyssna igenom ett bra album för första gången och inte vilja stiga av förrens man lyssnat igenom alla låtarna utan avbrott.
Bussresorna påväg till jobbet med lite trevlig musik är ungefär det enda som kan rädda en kall morgon
(och jag kan inte fatta att det redan är november!!!)

Den här veckan har PSL bloggen Markus Krunegård vecka, jag gillart! Tror det kommer komma upp lite guldkorn i videoformat som ska representera skivorna som kommer. Can't wait! Här ovan är låten New York där han sjunger om en Sarah/Sara/Zara. Gillar även detta haha

Har börjat lyssna lite på Kate Nash nu. Man kan väl säga att det inte är förrens nu jag har upptäckt henne, aldrig lyssnat på henne förut och inte vetat vad hon gjorde för musik. Men hon är bra ju! Och söt som få, en väldigt söt tjej enligt mig. Älskar hennes leende och hår, finfint.

Lyssna på den här låten. Den är så fin, Nash har liksom satt ord på känslor och tankar som jag och säkert många andra har ibland. Även om man inte har någon speciell person i åtanke så är det ändå sånt man då och då fantiserar om. 

I wish you couldn't figure me out,
But you always wanted know what I was about

How we walk

Alltså åh, jag vill lära mig! (refererar till videon ovan) Sitter och föröker och försöker med munspelet, men nej det strular bara till sig efter att videon har spelat typ 10 sek. Vill slå sönder nåt. Jag antar att det är bara att träna, träna, träna och inte tappa hoppet. Man lär väl sig någon gång till slut.


T.ex. var mitt mål för den här sommaren att jag skulle lära mig spela If I don't live today introt på munspel, och jag trodde att jag aldrig skulle klara det eller ens komma i närheten. Satt och klurade med det där jättelänge. Och tillslut så ordnade det ut sig. Ska inte säga att jag kan spela If I don't live today direkt, för det jag gör kallas nog inte spela munspel. Det kallas nog blåsa munspel, det låter alltså inte så snyggt. Men jag har ungefär hittat tonerna till låten på mitt munspel. Och det är jag lite nöjd över, att jag klarat ett av mina mål.

Mitt mål inför hösten blir att kunna spela introt till How we walk.



If I don't live today, then I might be here tomorrow

Jag längtar tills oktober. Nångång då så kommer antagligen Markus två skivor Prinsen av Peking och Lev som en gris, dö som en hund. Hoppas på något bra!

Jag vet inte varför jag fastnat för den här låten så mycket... eller jo det gör jag ju. 
Videon är lite speciell dock:

Nu är det som så att jag har köpt en biljett för en konsert på Debaser Medis. Så jag ska följa med mina vänner Jennifer och Michaela på Phoenix i november. De har pratat sig varma om det här bandet som de såg live i Arvika (sorry, Siesta! var det ju). Jag hoppas att jag kommer tycka att det blir lika bra!

Juste, appropå farmors väninna så glömde jag skriva det jag hade tänkt..

 

Det som fick mig att sätta mig vid datorn och bloggen var detta: När jag pratade med farmors väninna Marita så kunde jag räkna in ytterligare en till i vi-som-inte-gillar-Håkan-gruppen. "Den där sjömansdräkten han springer runt i, så fånig!" säger hon. Det var ta mig sjutton 7 år sedan han hade den han hade den påminner jag. Och det var bara under första skivan, Känn ingen sorg.. "Och han är ju inte ens snygg". Nähe säger jag, men det spelar ingen roll, hans musik är bra (sen så tycker ju jag i smyg att han är lite söt, men det sa jag inte). "Och framförallt kan han ju inte sjunga!" säger hon då. Joho då att han kan! Han sjunger förträffligt tycker jag, inte alls falskt. Det är bara lite.. ungefär bräckligt ibland. En stundtals vek eller vinglig sångröst. Men det är ju också det som förstärker hans musik så fint. 
  
"Och du Sarah, byt idol va" får jag som ett skämtsamt hej då innan hon hoppar på båten påväg hem.
Inte för att jag skulle använda ordet idol. Men han är definitift en av mina favoriter från den svenska musikscenen. Håkan är lite av ett geni, no matter what alla säger om falsksång och tjuvade låttexter.
Håkan är inget jag kommer byta ut i första taget.

Tänkte bara berätta lite snabbt att idag stressade jag och vännerna Michaela och Jennifer in till Grönalund för att se Håkan Hellström spela. Och det var lika fint som vanligt, såklart!  Fast man har hört alla låtarna förut, och känner igen mellansnacken från b.la. årets Peace & Love hehe. Men väldigt glad att vi åkte dit ändå. Håkan är ju himla bra live och alltid rolig att se. Och med sitt krulliga lite längre hår ser han ut som en liten hob, typ Frodo haha. Det här var iaf ett rätt bra avslut för sommaren och för den här säsongens kanske sista utomhusspelning?
Glömde ta med kameran tyvärr, så jag filmade bara litegrann med mobilen. Blev inte så bra. Sen for vi hem med moppen från centrum, och jag fick åka tillbaka en vända för att hämta syrran som också hade kollat på Håkan. Så nu är det en ganska trött och frusen Sarah som sitter med filt, te och mackor framför tv:n och datorn.

Och imorgon bitti åker jag till landet, tror jag. Har ändå inget för mig hemma. Så det är väl dags att lägga fram lite kläder i en väska inför helgen på ön och lägga sig nu. Hörs av efter helgen eller något, sov gott!

foto: Oskar Zander/ Rockfoto

"Det råder hysteri när Markus Krunegård avslutar sin klubbturné på Cirkus. Golvet framför scenen är smockat med skrikande fans som höjer ljudnivån och skapar en eufori som med lätthet skulle platsa på en Håkan-konsert.
Var: Cirkus
När: Söndag den 1 februari
Publik: Nästan fullsatt och högljudd!"
För att läsa hela recensionen från Stockholm City, tryck här
(kan lägga till att förband var First aid kit och Parken)

Så glad man blir när man ser i tidningen att Markus Krunegårds konsert i söndags fick högsta möjliga poäng, 5 av 5! Äntligen ett betyg som faktiskt stämmer (om man jämför med vad Oasis onsdagskonsert fick, inte lika bra tyvärr). Liksom priset Markus fick på P3 guldgalan är han lika värd det här betyget! Publiken var helt underbar, han var helt underbar, allt var helt underbart! Efter att ha köat hela dagen utomhus (skärpning Cirkus, släpp in oss tidigare som ni brukar! var jävligt kallt kan jag säga) och en liten stund i receptionen så hade vi turen att få plats längst fram vid staketet, framför Krunegård. Så perfekt! Markus öppnade konserten framför synten (vad duktig han är!) med lugna "Noiserock i Japan", drog därefter igång allt (med gitarren i hand) med "Se på mig nu, vad tycker du?". Kan inte rabbla upp alla för det var väl i princip hela skivan han framförde, och kanske ett par nya låtar, bla "Fel på hjärnan". Kvällens överraskning var när Markus sa något i stil med "Det här är anledningen till att mitt album låter som det gör", och så kommer Mauro Scocco upp på scen och så sjunger dom "Sarah" tillsammans. Tyckte jag var jättekul, låtsades att den var till mig haha. Bästa låten var självklart Jag är en vampyr, verkligen 2008:as bästa sommarlåt för mig! Jag blev tokglad, gubliken blev tokgalen! Tror den absoluta höjdpunkten var där, även om det var ett jädrans drag under hela konserten verkligen. Allt tog slut alldeles för snabbt, så är det när man har kul tyvärr. Sista låten var Stjärnfall, jättefint!

Kvällen var underbart bra, den får självklart högsta betyg av mig! Kul med två bra konserter på en vecka också, men nu är man lite öm i kroppen. Efter konserten tog Jennifer Roslagsbanan hem och Michis och jag tog bussen till lägenheten vi hade bokat inne i stan. Efter ett besök på 7eleven och ett misslyckat försök att poppa popcorn i kastrull gick vi och la oss, trötta men glada! Idag vaknade vi tidigt för att Michis skulle upp till skolan, men jag somnade om eftersom att jag har några lediga dagar innan praktiken på torsdag. Jag plockade i ordning i lägenheten, lämnade nyckeln till den hos farmor och farfar sen mötte jag Michis så hade vi sällskap hem tillsammans. Väldigt lyckat alltihop, bra lägenhet och bäst konsert!