Rubriken säger nästan allt, men jag kan definera vad som idag är trasigt:

Min förbannade hårddisk. Den andra hårddisken för mig som har gått sönder nu. Förra gången, för ett år sedan ungefär, så kunde pappa rädda innehållet. Den här gången gick det inte, såklart. Det hade liksom varit lite för bra för att vara sant, och sånt händer ju inte mig.

Fällde lite tårar när jag kom på att alla bilder och videor, framförallt från studenten och sommarens festivaler, är borta. Alla vardagsbilder.. Och roliga knäppa videoklipp från ett nyår med de två finaste vännerna i mitt lilla rum.. Plus alla dokumentationer från vårens konserter. Oasis, Mando... usch ingen idé att rabbla upp allt. Så många grejer som förstärker ens minnen är borta iaf.
 
Tyvärr hade jag inte gjort någon backup på allt nytt material som har tillkommit sen senaste datorcrashen, så jag får väl skylla mig själv känns det som. I julklapp ska jag önska mig bidrag till en ny hårddisk. Och så önskar jag mig (tips till vännerna som kanske läser det här) massa bilder och videor från typ slutet av 2008 fram tills nu.

Hatar att något man tar för givet kan försvinna så jäkla lätt. Hatar att man är så beroende av dagens teknik, och att det ska vara så dyrt att laga att det inte är någon idé att ens fundera över det.